Om en vecka..

sitter jag på flyget över pölen på väg mot vackra Sverige. 

Jag kommer sakna Maken, Hunden & Stranden. 

Jag kommer INTE sakna Maten, Luftfuktigheten och Amerikanska bilförare. 

Allvarligt talat så är det med blandade känslor jag åker härifrån. 

Det ska självklart blir superduperskoj att komma till Stockholm, få träffa familjen, vännerna, äta fräsch och god mat, handla utan att behöva läsa världens minsta bokstäver på innehållsförteckningarna, njuta av skärgården och dess klippor och underbara vyer. 

Men, ett stort men, jag lämnar också något jag verkligen kommer att sakna. 

Kollegan. 

När jag åker på söndag så säger vi bye bye på riktigt. 

De flyttar tillbaka till London - jäkla skit lågkonja!!

De reser från USA samma dag som vi kommer tillbaka så vi missar varandra precis. 

Det känns riktigt deppigt att hon försvinner, hon är min allra bästa sidekick i min vardagslunk, rådgivare i allmänhet och en riktigt god vän i synnerhet. 

Well, London är kul och det ska bokas in en resa dit i höst om jag får bestämma...sen kommer hon kanske hit i juletid och då ska vi ju absolut ses. 


En ny erfarenhet blir det för mig - gröngölingen i utlandssvensk sammanhang - att folk i min närhet flyttar på sig väldigt ofta. 

Jag har inte ens varit här i ett år och redan har jag sagt adjö till två jättegulliga familjer..och snart då även Kollegans familj. 

Ja ja, man lär sig väl leva med det oxå. 

Min gamla klasskompis från lågstadiet som har bott här sedan hon var 16 år sa till mig i början "försök att umgås lite med amerikaner oxå, alla svenskar flyttar hela tiden", det ligger något i det. 

Nu är det inte så att jag umgås bara med svenskar men det blir ju lätt övervägande delen svenskar då man bor i en stad med många svenskar. 

Snart har vårt första år passerat och jag har börjat hajja hur allt funkar så nu är det dags att plöja nya marker...

Det finns en miljon saker att engagera sig i det svåra är att välja VAD. 

Det skulle vara så mycket roligare att göra allt detta tillsammans med Kollegan (som ju har en son i samma grade som Tom) men jag får flyga solo nu. 

Äh, jag ska se det hela positivt - nu har jag någon att hälsa på i London! Inte illa. 

Imorgon är det Sport & Summerfun Camp för killarna. Sessan och jag ska åka till...just det, Kollegan och softa i poolen, förhoppningsvis spela tennis och sen blir det provtagning hos Doktor Struma...

Njut av ännu en underbart fin dag i Sverige kära familj och vänner, snart ses vi. 

Tjihooooo!!




syster

du skall veta att jorden blir mindre och mindre när man bor utanför Sverige.Älskade syster jag finns om det käns konstigt det kommer att kännas annorlunda när du kommer hem ???!!! nästa vecka,Sverige kommer aldrig mera att vara som förr( kankse ser du bara det positiva det vackra det gjorde jag ) men dina vänner och vi Din familj vi är kvar och längtar.Välkommen!

UlleKanelBulle

Välkommen hem kära LottaPotta & co!

Shit pommes vad det är VARMT här hemma. Vi drar nog ut till stugan imorgon bitti. BADA big time!



Och det vore ju så skoj om vi kan ta lilla båten och fräsa på ut till er i Sandhamn (för mig som aldrig varit där!) ... bara som en tur.



Och så ses vi ju i September - gissa OM vi längtar! Japp!



KRAM, KRAM!

Louise

Rattelse: Nu har du tva familjer du kan halsa pa i London, glom inte oss!!! Puss!/ Louise

kalaslotta

Syster...jag längtar oxå...snart...



Ulle, så skönt med det fina vädret..hoppas hoppas att det håller i sig. Det är klart du ska ut till Sandhamn, P är där 19-21 juli...



Louise, jo men självklart har jag er..men jag planerar ju fortfarnade för er flytt hit..haha jag kan byta en London familj mot en annan kanske..btw, jag har hittat en galet fin countryclub med tennis och ridning..jojo två flugor på smällen!!

Taina

Vad kul! Att få komma iväg alltså. Men tråkigt att Kollegan ska flytta. Är det Fru S?

Vi känner i stort sett inga svenskar här. En familj där pappan är svensk umgås vi med ibland. De bor ca 40 minuter härifrån. Vi pluggade ihop och sedan har vi jobbat på samma företag bra länge. Nä mest blir det amrisar och några indier. Har ju fått lära mig så mycket om hur det mesta fungerar tack vare dem. Men visst kan jag sakna att få sitta och pladdra på svenska! Och det gjorde jag verkligen när Saltis var här i helgen. En kväll satt vi uppe till 4 på morgonen, hon och jag. Det fanns ju HUR mycket som helst att snacka om. Karlarna tröttnade på oss vid två. HAHA!

Ha det så länge!

Kram