Japp, livet som besökare i "hemlandet" rullar på.
Kidsen är i Saltis och har det fantastiskt bra - de fiskar, plockar potatis, åker båt, täljer knivar, badar och har det allmänt gött tillsammans med farmor och farfar. Älskar att de får vara där och lattja så mycket det bara går, det är sommarlov för dem.
Jag har världens bästa svärföräldrar ♥
Jag då? Jodå, jag cyklar, åker Roslagsbana, träffar gamla jobbarkompisar på skvallerlunch, strosar runt i stan och spanar in alla nya butiker, gallerior, vägar och annat, träffar vänner jag saknat, visar bilder på telefonen, dricker rosé och provar väninnans nya brillor, köper lakan, provligger sängar och äter räksallader.
Det är full njutning men också en ny känsla i mig denna gång.
Jag är på besök.
Jag är inte hemma.
För första gången känns det så, hemma är i USA, bara i USA.
Jag älskar Sverige men jag är en besökare här nu.
En annorlunda känsla men den känns helt ok.
Vad härligt det låter! Ha en underbar Sverige sommar! Kanske hemma är olika känslor....vad tror du kommer ni hem någongång eller är USA hemma för alltid? När vi bodde utomlands kände jag mig , hemma där men när jag ny bor här igen så är ju Sverige hemma , hemma är ju på något sätt hemma bara nav får vara med sin familj, tycker jag , barnen , man och en vardag! Kram