Stolt mamma

 
Som ni vet spelar Tom på två lag. Ett premier-lag på heltid men sen är han även Developmental Player på ett Academy lag.
 
Som DP får man träna med laget och spela 6 matcher per säsong. Han har redan betat av 4 stycken så vi hade inga större förhoppningar om att han skulle få spela helgens stormatch.
 
Matchen där de skulle möta vår ligas bästa lag. New England Revolution från Boston.
 
Tuff match som vi med största sannolikhet skulle förlora. De slår alla lag som slår oss plättlätt.
 
Tom ville väldigt gärna åka och kolla på matchen trots att han inte skulle spela.
 
Varför?
 
För att den spelades på Gillette Stadium i Boston. The home of the New England Patriots. Hans lag.
 
Stort att få spela på den arenan minst sagt.
 
Jag kontaktade coachen som sa att det var helt ok för honom att haka på och sitta på bänken och titta.
 
Sen kom mailet.
 
Coachen ville gärna ha Tom på rostern. Han ville att han skulle spela.
 
Lyckan var total.
 
I regn och rusk åkte han upp med sin kompis, jag kunde inte pga alla andra aktiviteter.
 
De spelade hårt och Tom fick gå in de sista 20 minuterna och eftersom han är höger back fick han jobba hårt.
 
Vårt lag ledde nämligen med 2-0 så trycket på backlinjen var massiv.
 
De stod emot. Han släppte inte förbi någon. Var en hårsmån från ett gult kort.
 
Det funkade.
 
De vann.
 
En monsterseger för laget och sjukt kul och ett minne för livet för Tom.
 
Så glad för honom, så glad för laget.
 
Go Beachside!
 
 
beachsidesoccerct - soccer
Lena - gott för själen

Men wow, vilken känsla! Bra jobbat!

Kram Lena