Jag är urdålig på att komma ihåg vad jag gjorde när olika saker hänt i världen. Men två historiska ögonblick minns jag tydligt.
♦ När Palme blev mördad.
♦ 9/11.
För 25 år sedan befann jag mig i Alperna på skidresa med skolan, det var ett himlans drag och vi partajade varje kväll. 17 år och livet lekte!
Just denna kväll var vi på klubb. Några kompisar till mig går ut för att köpa en crepe från en gubbe (typ korvstånd utanför stället). När de kommer in berättar de att gubben frågat varifrån de kom och när de sa Sverige så sa han "some one shoot your prime minister tonight". Tjena, det lär nog stämma - not, tänkte vi för vem i hela världen springer runt och mördar på öppen gata i lilla Sverige.
Sen kommer det in ett gäng män som inte hörde till stället kan jag lova, de hämtar en kille som känns väldigt bekant och går iväg med honom...
Det var en av sönerna Palme som var på samma klubb som vi.
Nu blev det hela väldigt verkligt och vi sprang till telefoner och ringde hem. Ingen hemma förstod vad vi pratade om, de trodde väl att vi var lite lätt påverkade...nyheten hade inte nått ut ännu.
Var han skjuten? Vi förstod ingenting och unga och naiva började skämten hagla " ta in champagnen". Men det var inget skämt, det förstod vi alla och det blev en sur eftersmak...många grät, andra längtade hem och kvällen avslutades snabbt.
Obehagligt och overkligt.
Ingvar Carlsson sa att Sverige aldrig skulle bli sig likt efter detta.
Kan nog hålla med.
Det blev lite kallare och råare i fina Sverige.