Så landade vi då på Newark, välkomnades av Tom's supergulliga flickvän som stod redo med mackor från vårt favoritställe Tasty yolk.
Kramkalas!
Back home och livet med husförbättringar, bilfix, lite shopping och sand mellan tårna tog vid.
Älskar livet här, trots pandemi och skit så känns det ändå svårt att klaga när man bor som vi gör.
Traditionsenlig dagstrip till the Hamptons.
Första helgen efter vi har kommit hem från vår Sverigesemester sätter vi oss i bilen tidigt, åker färja över sundet och sen blir det Pierres i Bridgehamptons för frukost, strandhäng och bad i Amagansett, lunch på Clamp Bar och lite strosande och glass i East Hampton innan vi drar hem igen.
Älskar dessa dagsäventyr!
I slutet a Augusti åkte i upp till Newport och förhandsfirade makens och min bröllopsdag - hit åkte vi på vår bröllopsresa 1998...
Vi var lite yngre då...haha
Sen fortsatte Corona-livet med limiterat socialt liv och mycket familjehäng.
Jag och Tom fortsatte spela tennis - så kul, han är grym och jag får öva på att returnera hårda bollar, ibland lite för hårda, då surar jag lite men sen spelar jag ut honom med strategi..hehe. Vi har alla våra styrkor och svagheter, gäller att tänka till.
Filip drog till Baltimore för att bo off-campus och börja på sitt första jobb. Han lyckades ändå med konsten att få jobb i dessa tider, på sitt drömställe dessutom, med noll erfarenhet. Jag var mäkta impad (och stolt) måste jag erkänna.
Franca fyllde år och firade utomhus med sitt crew. Alla spelar fotboll tillsammans så de är ett sk Corona kluster.
Nya uteplatsen fortsatte vara en hit, här satt vi ofta.
Skolan började för Franca, en hybrid med två dagar in-class och tre online. Hon trivs då hon är diciplinerad nog att klara det.
Nu drog även skolans fotboll igång, hon spelade med Junior Varsity med alla sina kompisar. Träning varje dag efter skolan och match varje helg blev en social aktivitet som vi så länge saknat.
Jag yogade, promenerade med hundarna och ja, tränade...haha.
Valet började närma sig och hela det här året med pandemi, Black Lives Matter och Trumpism har fått mig att tvivla på det goda i människan. Blir mörkrädd när jag ser/hör/läser hur vissa tänker.
1 november kom och jag började mina morgondopp igen men helt ärligt så var det för varmt både i luft och vatten. Körde i ett par veckor men sen beslutade jag mig för att dra igång den 1 december istället.
Franca och Tom fick äntligen svära eden och bli medborgare.
Tom hann precis i tid för att kunna rösta - så viktigt denna gång.
Saker som gjorde mig glad i November var:
Vita huset kommer bebos av en president med empati, Franca var en mur i försvaret i sitt lag, Filip kom hem på en snabbvisit.
Filip fyllde 20 och vi firade med en surprise visit i Baltimore och en fantastisk middag på vår favoritkrog Cinghiale så mysigt.
Saker jag är tacksam över detta galna år är att ha hundar som ger så mycket kärlek och motion och att bo nära havet. Får med mig Toms flickvän och precis som alla andra så gillar hon det.
Vi har en liten minimiddag med en fd kollega till maken - kändes underbart att få äta gott, dricka vin och babbla svenska en kväll.
Donald Trump tjatar om att han vunnit valet med en "landslide" men den enda som vunnit något med marginal i år är Maken i vår årliga pepparkakshustävling. Allt annat är FAKE NEWS.
Jag dekorerar huset minutiöst eftersom vi för första gången på 12 år ska fira jul hemma.
Ekorrarna får festa loss på våra pepparkakshus när tävlingen är avgjord.
Jag startade min December-challenge med minst 15 min Peloton & 20 min yoga varje dag. Badade och kramade Filip som lyckades få ledigt.
Julafton kom och det blev en orgie i mat och nya traditioner.
Dukade fint, gjorde ett svenskt julbord från scratch för första gången i mitt liv, njöt av min fina familj och delade ut julklappar med mamma på FaceTime.
Väldigt fint och väldigt lyckat.
Annandagslunch på Pastis - utomhus i kylan men vad gör man inte för att stötta NYC krogarna som kämpar på, anpassar sig till alla Covid-restriktioner, NY strong is as real as it gets.
Shoppingdag i stan med kidsen, träning bad och hundar - våra mellandagar.
Nyårsafton firades med skaldjursfrossa o Anderson Coopers underbara skratt.
Sen var 2020 över - thank fkng god. Aldrig har jag tyckt så illa om ett år (2019, allt är förlåtet).
Nu är det 2021 - kanske det mest efterlängtade året någonsin.
Men jag tänker ta det lungt med förväntningarna.
Jag vill träffa min mamma o syster m familj.
Det är min enda önskan.
♥