Ibland blir man så glad så man gråter.
Jag har pratat hål i huvudet på min systerdotter om hur bra träning är för både kroppen och knoppen.
Att de härliga endorfinerna får oss att se lite ljusare på tillvaron helt enkelt.
Hon har varit svårövertalad men nu.
Nu är hon igång.
Nu har hon fattat vad jag snackat om hela tiden.
Nu är hon fast.
Så här skriver hon på sin blogg:
Har gått och blivit knäpp, snart beger jag mig mot gymmet för andra gången idag.
Tack snälla träning för att du gör mina dagar lättare att ta sig igenom!
Hurra för dig L, du rockar och jag är så galet GALET, GAAAALET stolt över dig.
Kör så det ryker, när jag kommer i Juni så tar vi löparrundorna tillsammans!
Love U bebis!